Bloggosfären går till jobbet!

Det är skrämmande när man tänker hur mycket arbetstid som läggs ner på bloggosfären. Hur arbetsgivarna förlorar dyrbar arbetskraft på grund av Internet. Det är få som skulle sätta sig emot detta och förbjuda sina anställda att surfa på arbetstid. Det skulle ses som alldeles för inskränkande på individens integritet. Helomvändningen blir att fikarummen gapar tomma, det man för var tvungen att göra här, kan man nu göra i en helt annan dimension; Internet. Här kan man, istället för en drygtorr dialog med Berit från ekonomi, kan man nu ha en dialog ,ed en vettigmänniska, man kan nå ut till alla de där man önskar att man kunde nå ut till, man är inte fången i företagets begränsade sfär. Så på det stora hela är det egentligen ingen arbetstid som går förlorad, bara värdefull mentaltid som räddas från att skrotas i fikarummet. Den egna fria viljan blir aldrig tvungen mer! Det är nu jag börjar med totalblaj fakta: Om vi tar den normale bloggaren ( låt oss kalla honom Ragnar), han kanske är medlem i en gruppblogg, har en egen blogg men sen så har han också ett band som har en blogg. Totalt tre stycken bloggar har Ragnar att fylla med information plus att han nu också har skaffat sig ett myspace-konto och ett facebook-konto. Ragnar lägger i snitt en halvtimme om dagen per blogg; läser och kommenterar kanske firar fredan med att författa ett extra långt inlägg om nån häftig subkultur. Räkna ihop det här och du kommer fram till att det är en väldig massa tid på en månad. Ännu mer på ett år. Det är också en fruktansvärd massa information som Ragnar kastar ur sig på Internet. Är det någon som kan ta tillvara all den här informationen? Hur vettig är informationen? Ok, kontentan: Om all den tid vi lägger ner på bloggandet användes till att forska fram sånna där matpiller som man äter i Sci-fi filmer så skulle vi ha det på bordet inom en vecka. Möjligtvis en kur mot världssvälten också. Men all den här tiden läggs på navelskåderi och skit, typ facebook eller inte uhh herregud. Nu har jag nog blajjat bort en halvtimme här, tack så mycket bloggosfären!